Men otroligt nog är det ändå så att det känns som att det gärna kunnat få finnas lite fler uttag när alla väggarna börjar komma på plats. Det är konstigt hur annorlunda ett hus kan kännas när man ser det på en ritning jämfört med hur det blir i verkligheten.
Nåja, just här får vi i alla fall ett eluttag.
Idag pratade jag med Hubba i telefon och bad honom komma med mer material, främst gips och plywood som vi förbrukar i en rasande fart. Han lovade att komma hit inom ett par timmar, och när han väl dök upp kände jag mig ungefär som när jag var åtta år och Glassbilen kom. Det är något speciellt att få vara med när ens eget hus tar form, och varje ny del som kommer på plats känns lika spännande.
Senaste leveransen plywood och gips.
Ser det mycket ut? Det är det inte, snart behövs det mer.
Vi är i slutfasen av fönstermålningen nu. Linoljefärgen kräver tre strykningar, och den tredje strykningen måste helst få torka i en vecka eller mer, annars finns det risk att det blir märken i färgen när man hanterar fönstret. Fyra fönsterbågar skall snart målas sin tredje och sista gång, och därefter återstår bara bågarna i Joels rum, som vi ännu inte hunnit börja måla.
Leos takkupa, snart klar för väggips.
Visst blev det snyggt med fönstren?
Joels rum kommer att bli färdiggipsat i morgon.
För ett par dagar sedan frågade Hubba om vi ville ha Microlit på väggarna i sovrummet. Det är en sorts armerad väv utan struktur, som limmas upp på spacklade och slipade väggar för att ge dem en starkare yta, förhindra sprickor och ge ett bra underlag för målning.
Efter att ha funderat lite sade vi ja till detta. Det blir lite dyrare, men är förmodligen värt det, eftersom risken för sprickor i skarvarna mellan gipsskivorna är ganska stor i ett hus som just byggts till.
Två Red Bull och en yxa, sen klarar man det mesta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar