Eftersom vi hade lyft ner varenda takpanna i samband med undersökningen av våra problematiska takstolar, hade vi nu möjlighet att välja hur vi ville göra när vi skulle lägga tillbaka allting igen. Jag lyckades hitta leverantören av våra ursprungliga betongpannor, Örebro Takpannefabrik, och tyckte därför att vi skulle kompletteringsköpa precis motsvarande pannor vi hade på resten av huset.
Men Cecilia såg förstås möjligheten att byta till taktegel, vilket vi egentligen trodde att vi hade haft på huset från början. Efter viss inledande tveksamhet gick jag med på detta, taktegel är ju ändå lite vackrare än betong, och vi började leta taktegel på Blocket.
En av annonsörerna var takläggare och kändes seriös, så vi beställde 110 kvadratmeter begagnat tvåkupigt lertegel av honom, för 4,50 per panna inklusive transport hit. Nypriset för lertegelpannor är cirka 13 kronor per panna, så det borde ju löna sig att köpa begagnat, och dessutom får man en del patina på köpet.
Ny taktegelpanna.
Men när teglet kom hit visade det sig att det var av mer än ett fabrikat. Vi hade förstått det som att så gott som alla pannor skulle vara av samma märke, och endast ett fåtal skulle vara udda. Men det kanske snarare var så att 75 % var av samma fabrikat, och resten var uppdelade på tre eller fyra andra märken. Problemet är att alla lerpannor inte är lika långa, och då blir takpannornas linje ojämn.
Inköpta gamla taktegelpannor av olika fabrikat.
Eftersom både jag och Cecilia är måna om att allting skall bli så bra som möjligt kunde vi alltså inte acceptera situationen, utan ringde säljaren som kom tillbaka, och sedan hade vi en rejäl diskussion kring pannorna.
Han hävdade att vi hade fått precis det vi beställde, att allting passade ihop, och att det minsann visst gick att sätta upp pannorna utan problem. Vi hävdade precis motsatsen, och menade att om vi hade vetat detta från början skulle det aldrig ha blivit någon affär.
Så där höll vi på ett tag, och vi var lite lagom upprörda allihop. När det hela började dras mot sin spets sade jag att vi förmodligen ville låta hela köpet gå tillbaka, vilket skulle betyda att hans medhjälpare skulle behöva bära in alla 1300 pannorna i bilar och släp, och köra tillbaka allting igen. Han hade ingen lust med detta, utan föreslog en förlikning istället. Det slutade med att vi fick vi tillbaka 5000 av de 6500 kronor han fick från början.
Nu börjar processen med att högtryckstvätta de 75 procenten tegel som är av samma märke, så får vi se hur långt det räcker. I bästa fall räcker det till tre av fyra taksidor, och så får vi se hur vi gör med den fjärde sidan. Kanske går det att använda merparten av de pannor som blir kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar