Sista oktober

Oktober blev en bättre byggmånad än september. Dyrare också, eftersom det hände betydligt mer.

Utsidan är fortfarande inte klar, men en bra bit på väg. Det enda stora som återstår är källartrappan, och arbetet med den bör kunna påbörjas i nästa vecka. Åtminstone hälften av läkten bör vi också hinna sätta upp under nästa vecka.

Det som alltid händer i slutfasen av ett projekt är att det blir fler detaljer att jobba med. Varje detalj tar lång tid, och det blir många arbetstimmar som går åt på många olika ställen.

November. Då minsann.

En vanlig helg

Igår maskeringstejpade jag en av de fyra fönsterbågar som skall sitta i barnens fönster. Maskeringsarbetet tog mer än en timme eftersom varje båge har både en insida och en utsida, med allt som allt sex rutor att tejpa. Det gäller att vara noggrann, för linoljefärgen skall täcka fönsterkittet och ett par millimeter av fönsterglaset, annars börjar kittet lösas upp alldeles för snabbt när fönstret utsätts för väder och vind.


Maskeringstejpad fönsterbåge.

Cecilia har målat ytterligare läkt idag, jag har målat en vindskiva, och vi har båda tvättat takpannor för glatta livet. Nu har vi börjat tvätta våra omärkta tegelpannor, och det visar sig att de är täckta av ett tätt mosslager som är betydligt svårare att få bort än smutsen på våra LH-pannor.

Det är i sådana här lägen man börjar ifrågasätta sina egna beslut, i det här fallet att använda begagnade taktegelpannor istället för nya betongpannor. Men vi vet ju att det kommer att bli mycket snyggare med tegel, så det är bara att bita ihop och jobba på.


Vi har kanske bara sexhundra tegelpannor kvar att
tvätta nu. Hurra!


En Vandring på Taket - The Movie.

Långsamt framåt

Vi har nu tillbringat några dagar i London, och hoppades att det skulle märkas en del på huset när vi kom tillbaka hem igen, men det gjorde det inte.

Två byggare har jobbat på hela tiden, men det har mest handlat om förberedelser inför takläggningen, som tydligen kommer att ske när allting annat redan är på plats. Alltså vindskivor, stuprör och annat som man inte tänker så mycket på i vanliga fall.

Byggarna hade ritat streck på fasaden inför kapningen av alla fasadbrädorna till samma längd. Efter några smärre justeringar av strecken gav jag mig på kapningsjobbet själv, och tycker att det blev ganska bra.


Nu ser det inte lika ojämnt ut längre.

Under vindskivorna skall byggarna sätta "lådor", och sedan skall läkten på. Under nästa vecka skall alla dörrar och fönster kunna monteras på entréplanet, sedan blir det foder kring dem, och sist sätter vi dit den läkt som är närmast fodren.


Farmor har grundmålat det mesta av läkten medan
vi var borta. Nu fortsätter vi med den gula strykningen.

Idag kom leverans nummer två från Fönsterfabriken. Tyvärr fick vi bara ett enda takkupefönster istället för två, och när jag kontrollerade orderbekräftelsen stod det mycket riktigt att vi bara beställt ett fönster, fast jag vet att jag beställde två när jag lade ordern över telefon. Här kan jag dock inte skylla helt på Fönsterfabriken eftersom jag borde upptäckt felet när jag läste igenom orderbekräftelsen.

Det är förstås ingen total katastrof även om det försenar ett av barnens rum ganska rejält.

Tänk att det är så svårt att få allt att bli rätt med en gång.

Huset blir gult

Under någon veckas tid skaffade vi olika färgprover från Målarmästarn's Färgbutik och provmålade både här och där på den gamla delen av huset. Vi har alltid gillat den gula färgen på vår egen fasad, och därför har vi försökt hitta samma nyans för tillbyggnaden. Till slut fastnade vi för kulören "Waxholmsgul", en varm, gräddig gul nyans som liknar vår nuvarande färg ganska mycket.

Det enda problemet har varit vädret. Beroende på vem vi pratar med får vi antingen höra "Ni kan absolut inte måla nu, utan vänta till i vår, och då måste ni tvätta hela fasaden och börja med att grundmåla igen även om virket är grundmålat nu", eller så får vi höra motsatsen, nämligen "Javisst, bara temperaturen är över fem grader och det inte regnar så går det alldeles utmärkt att måla i oktober".

Efter att ha sammanvägt SMHI:s väderleksrapport och den allestädes närvarande magkänslan bestämde jag mig för att målning i oktober nog var ganska lämpligt. Igår skaffade jag därför cirka tjugo liter Waxholmsgul fasadfärg och fyra jättepenslar. Tre av penslarna gav jag till Darek, Norbert och Rafał, och den fjärde tog jag själv. Sedan tog det inte många timmar innan hela tillbyggnaden var målad och klar.


En numera Waxholmsgul tillbyggnad, med
vindskivor och skyddsplåtar på gång.

I övrigt kan vi konstatera att arbetet går framåt på alla fronter. Det är fler byggare på plats än tidigare, och därför förbrukar vi också våra pengar i allt snabbare takt. Men nu märks det verkligen att tillbyggnaden är på gång.

Den yttre isoleringen av övervåningen och entréplanet är klar. Jag isolerade hela entréplanet själv efter att ha stämt av detaljerna med byggarna. Ett ganska roligt jobb, som består i att man mäter och täljer till sina egna legobitar för att sedan passa in dem på exakt rätt ställe. Det krävs ingen högskoleutbildning för att klara av det, men det är viktigt att man är noggrann, annars får man frysa.


Leos rum, med den yttre isoleringen på plats.

Takläkten är i princip helt lagd nu. De gamla vindskivorna har tagits bort, och när de nya är på plats återstår bara att lägga alla tegelpannor. Vi tror att vi har lyckats tvätta drygt hälften av alla pannor som behövs. Enligt Darek bör det gå att använda resten av pannorna också, så vi får väl köra ett sista högtryckstvättsrace snart så att allting kan komma på plats.


Snart är det bara tegelpannorna kvar att lägga,
sen är taket klart.


Takkuporna får egna skyddsplåtar, innan
fasadbrädorna spikas på.


Anslutningen mot vår nyaste stålbalk,
en "IPE 240" för oss balknördar.


Efter ett tag tappar man fullständigt respekten för höga höjder.
Jag klättrar omkring på tak och bland byggnadsställningar som
om jag vore på marken. Vet inte hur bra det är egentligen.

Logistik

Idag stämde jag av allting som ligger "i pipeline". Redan i augusti började vi planera och beställa diverse tillbehör till huset. Några av dem har redan anlänt, några väntar vi fortfarande på.

Efter ett antal samtal under dagen kan vi konstatera följande:

Vår fönstersnickare Janne lovar att det stora fönstret till entréplanet skall vara klart för montering senast i första halvan av nästa vecka. Han erbjöd sig att själv montera fönstret, vilket jag omedelbart tackade ja till. Den som själv har renoverat och målat ett fönster är helt säkert mer försiktig när han monterar det än våra vanliga snickare skulle vara. Tror jag i alla fall.

Takkupefönstren, hallfönstret, ett källarfönster samt våra ersättningsfönsterbågar är på gång i början av nästa vecka. Fönsterfabriken skickar allting samtidigt, vilket vi är tacksamma för. När fönstren kommer får vi extremt mycket att måla på en gång.

Rolf börjar kapa till vårt silvergransgolv om tre dagar. Sedan skall det ligga i torken i minst två veckor innan det kan hyvlas. Kring den tjugonde november skall hela golvet vara klart för leverans.

Den återstående delen av fasaden, inklusive 500 löpmeter läkt, levereras från Beijer Bygg i morgon. Läkten är helt omålad, så egentligen skulle vi åtminstone behöva grundmåla den innan den sätts upp.

I morse kom Hubba med ett antal säckar med väggisolering, och vinkelrännor som skall sitta istället för taktegel i skarven mellan gamla och nya hustaket.


Sakta Vi Gå Kring Vårt Hus 2 - The Movie.

Darek och Norbert har börjat sätta upp läkten för takteglet nu. Idag visade jag Darek vilka tegelpannor de skall använda, och vilka de inte får röra än. Vi har tvättat så pass många pannor att de helt säkert räcker till hela framsidan av huset, och förhoppningsvis till den gamla takdelen som vetter mot trädgården.

Hittills har vi tvättat tegelpannor av en enda sort, märkta med bokstäverna "LH" på baksidan. Vi har ingen aning om vad det betyder, men pannorna ser mycket fina ut, och de är likadana allihop. Resterande pannor är till största delen omärkta, och är av varierande storlek. Snart övergår tvättfasen därför i en kombinerad sorterings- och rengöringsfas, där vi kommer att dela in de återstående tegelpannorna i storleksordning, för att underlätta själva läggningsarbetet.

Visst är ni väl lite avundsjuka på oss och alla roliga saker vi sysslar med?

Jaså inte? Det skulle nog inte vi heller vara.

Dörrmålning

Arbetet med limning, spackling, slipning och målning av dörrar och fönster fortsätter oförtrutet. Idag målade vi allt som allt fyra dörrsidor, och slipade lika många.


Cecilia målar en av våra sovrumsdörrar.


Är det någon mer än jag som ser ett berömt filmmonster
från 70-talet på den här dörren?

Svaret på avloppsgåtan kommer här: För att få vattnet att gå från en lägre nivå till en högre så placerar man en liten brunn med en pump mitt emellan rören. Avloppsvattnet transporteras genom rören av tyngdkraften, alltså på vanligt sätt, till brunnen. När tillräckligt mycket vatten samlats i brunnen sätter pumpen igång, och skickar iväg allt samlat vatten till det högre röret, där tyngdkraften återigen tar hand om vattnet och skickar ut det till det vanliga kommunala avloppet.

Lätt som en plätt.

Taktegel

Idag jobbade jag och byggarna tillsammans med att få upp fasaden. Uppenbarligen blir det mer spill än jag räknat med, så vi måste beställa en omgång brädor till.

Vi ville egentligen beställa fasadbrädorna grundmålade och strukna en gång med den slutliga kulören. Det blev dock lite för bråttom, och därför blev vi tvungna att använda endast grundmålat virke, som fanns för omedelbar leverans. Det är hur som helst bättre än helt omålat virke, som skulle vara betydligt känsligare för väder och vind.


Men... Börjar det inte likna ett hus? Vem hade trott det
för ett tag sedan?

Den så kallade lockläkten, alltså de brädor som skall täcka mellanrummen mellan bottenbrädorna, vill vi egentligen inte sätta dit innan fasaden hunnit strykas en gång med den gula färg vi valt. Skälet är att träet i väggen rör sig under året, och om panelen krymper kommer den vita grundfärgen att krypa fram under läktbrädorna. Inte så snyggt. Vi hoppas därför på några varma dagar nu i höst, så att vi hinner måla fasaden ett varv innan läkten sätts upp.


Ser det inte lite ojämnt ut där längs nederkanten?

Det mesta evighetsarbetet hittills är helt klart takpannetvättandet. Hur mycket vi än jobbar så finns det lika många pannor kvar att tvätta. Konstigt.


Cirka 250 högtryckstvättade taktegelpannor. Det
återstår bara att tvätta ytterligare ungefär 1150 stycken.


The War Zone. Här är basen för plattvätten. Underlaget
för högtryckstvätten är vår gamla källardörr, som vi *inte*
har tänkt sälja på Blocket efteråt.


Steg 1: Gamla fina, men mossbelupna, taktegelpannor.


Steg 2: Samma pannor efter högtryckstvätt.


Steg 3: Pannorna efter behandling med MögelBort och
högtryckstvätt omgång två. De fläckar som nu finns kvar
går inte att få bort, och kallas därför lämpligen "patina".


Vårt nya favoritrengöringsmedel, som vi numera
använder på i stort sett allting utom oss själva.

Stora kliv framåt

Nu händer det mycket.

Dagen efter att jag börjat sätta dit utegipset kom fem byggare och jobbade med vårt hus. Det mesta av utegipset och väggreglarna sattes fast, och en del ytterligare takpapp också.

Idag jobbade två byggare med innertaket i vårt sovrum. Inget jättedagsverke, men det går framåt i alla fall. Själv började jag sätta upp ytterpanelen direkt när leveransen kom. Jag for som en iller mellan brädupplaget på infarten och övre planet på byggarnas hemgjorda byggnadsställning som svajar lite smått, ungefär sådär som en bra bergochdalbana av trä skall göra.


Fin byggnadsställning. Hon är säker, gamla Bettan.

När det inte finns något annat att göra är det bara att ställa sig och högtryckstvätta taktegelpannor. Vi har hunnit med knappt trehundra, och skall väl tvätta ungefär tusen till.


Takpappen äntligen på väg upp efter att taket stängts
och fyllts med kutterspån.

Jag blandar mig fortfarande i nästan allting som byggarna gör. Det är verkligen så att det tar en evighet att bygga upp ett förtroende, men bara ett ögonblick att rasera det. Efter dräneringsmisstagen har jag svårt att släppa någonting helt och hållet till byggarna, på gott och ont. Men jag har upptäckt att det alltid är bra att kommunicera, hellre för mycket än för lite. Ibland har de koll på det som skall ske, men ibland behövs det ett förtydligande, även om de rent tekniskt vet vad som skall göras.


Här visade jag byggarna hur läkten skulle fasas för att
få eventuell fukt att rinna utåt istället för inåt.


"The Renegade Handyman" (läs: jag) har börjat sätta upp
den grundmålade fasaden på eget bevåg.


Ambitiöst värre: Fasadens brädor har måttats in
och platserna numrerats. Det går inte att vara för tydlig!

Snart börjar det bli dags att göra ytterligare en sammanställning av alla kostnader vi haft i projektet. Jag hade tänkt göra en sådan när tillbyggnadens utsida var helt klar, och det läget börjar faktiskt närma sig, i alla fall nästan.


Men se det snöar!


Hubbas pappa åker grävskopa.


Här skymtar vår nyaste dörr som jag själv har bankat dit.
Skönt med en ingång på själva entréplanet, det var längesedan!


Dagens gåta: Hur får man vattnet från det nedre (lägre) vänstra
avloppsröret att hamna i det övre högra?

Kutterspån och utegips

Idag kan jag se tillbaka på ett gott dagsverke.

På förmiddagen byggde jag kutterspånstak tillsammans med Norbert och Rafał. På något sätt blev det extra fart på dem när jag var med, och jag gissar att det beror på att de känner sig övervakade. Kutterspånet måste packas noga så att det ger så bra isolering som möjligt. Jag var orolig för att byggarna inte skulle bry sig särskilt mycket om detta, vilket var ett av skälen till att jag ville vara med idag.

Efter lunch lät jag byggarna jobba själva med taket, och påbörjade istället arbetet med att sätta upp utegips på husstommen. Jag stämde av med Hubba över telefon först, så att jag inte skulle börja helt fel. Det är lite jobbigt att helt själv hantera småtunga gipsskivor med måtten 120 x 270 centimeter, men efter ett tag blev jag varm i kläderna och lyckades få upp och skära till fem stycken.


Utegipset på väg upp.

Idag bestämde vi oss för vilken kulör vi vill ha på huset, och nu funderar vi på att beställa fasadbrädorna grundmålade och dessutom strukna en gång med rätt färg. Det blir förstås lite dyrare än att beställa omålade brädor, men ändå inte så dyrt som vi hade trott.

Det är värt extra mycket för oss att få brädorna målade eftersom det nu har blivit så kallt att det i princip inte går att måla utomhus längre. Det som krävs för att beställningen skall fungera är dels att de accepterar vårt färgval, dels att leveranstiden inte blir för lång.

Taktegel

Idag har vi gjort affärer. Det slutade med att vi prutade ungefär 77 % på ursprungspriset.

Eftersom vi hade lyft ner varenda takpanna i samband med undersökningen av våra problematiska takstolar, hade vi nu möjlighet att välja hur vi ville göra när vi skulle lägga tillbaka allting igen. Jag lyckades hitta leverantören av våra ursprungliga betongpannor, Örebro Takpannefabrik, och tyckte därför att vi skulle kompletteringsköpa precis motsvarande pannor vi hade på resten av huset.

Men Cecilia såg förstås möjligheten att byta till taktegel, vilket vi egentligen trodde att vi hade haft på huset från början. Efter viss inledande tveksamhet gick jag med på detta, taktegel är ju ändå lite vackrare än betong, och vi började leta taktegel på Blocket.

En av annonsörerna var takläggare och kändes seriös, så vi beställde 110 kvadratmeter begagnat tvåkupigt lertegel av honom, för 4,50 per panna inklusive transport hit. Nypriset för lertegelpannor är cirka 13 kronor per panna, så det borde ju löna sig att köpa begagnat, och dessutom får man en del patina på köpet.


Ny taktegelpanna.

Men när teglet kom hit visade det sig att det var av mer än ett fabrikat. Vi hade förstått det som att så gott som alla pannor skulle vara av samma märke, och endast ett fåtal skulle vara udda. Men det kanske snarare var så att 75 % var av samma fabrikat, och resten var uppdelade på tre eller fyra andra märken. Problemet är att alla lerpannor inte är lika långa, och då blir takpannornas linje ojämn.


Inköpta gamla taktegelpannor av olika fabrikat.

Eftersom både jag och Cecilia är måna om att allting skall bli så bra som möjligt kunde vi alltså inte acceptera situationen, utan ringde säljaren som kom tillbaka, och sedan hade vi en rejäl diskussion kring pannorna.

Han hävdade att vi hade fått precis det vi beställde, att allting passade ihop, och att det minsann visst gick att sätta upp pannorna utan problem. Vi hävdade precis motsatsen, och menade att om vi hade vetat detta från början skulle det aldrig ha blivit någon affär.

Så där höll vi på ett tag, och vi var lite lagom upprörda allihop. När det hela började dras mot sin spets sade jag att vi förmodligen ville låta hela köpet gå tillbaka, vilket skulle betyda att hans medhjälpare skulle behöva bära in alla 1300 pannorna i bilar och släp, och köra tillbaka allting igen. Han hade ingen lust med detta, utan föreslog en förlikning istället. Det slutade med att vi fick vi tillbaka 5000 av de 6500 kronor han fick från början.

Nu börjar processen med att högtryckstvätta de 75 procenten tegel som är av samma märke, så får vi se hur långt det räcker. I bästa fall räcker det till tre av fyra taksidor, och så får vi se hur vi gör med den fjärde sidan. Kanske går det att använda merparten av de pannor som blir kvar.

Sagan fortsätter

Och så är vi igång igen.

Idag jobbade Darek och två man till med förbindelsen mellan tillbyggnaden och den gamla husdelen. Vi hoppas att fredagen och lördagen skall räcka för att bygga det sista av stommen och täcka hela taket med spontat trä och takpapp.

Den största förtroendekrisen hittills mot Hubbas gäng gäller dräneringen. Från första början har den hanterats ganska oproffsigt, för att uttrycka sig milt. Den sista fasen har jag själv övervakat konstant, och i varje kritiskt läge har jag behövt säga till. Uppenbarligen har de två man som Hubba har satt på uppgiften inte haft full koll. Lite konstigt, eftersom det verkar som att Hubba själv vet hur det skall göras.

Nåväl, efter ett antal ingripanden från eder trogne byggherre/byggpolis är dräneringen nu äntligen klar. Det återstår bara att koppla in en avloppsledning med pump, och sedan är det dags att återfylla. Det skall bli otroligt skönt att kunna gå runt huset igen utan att riskera att ramla ner och slå i någonting hårt.


En åttameters balk som skall bära upp vårt nya tak.


Norbert gör hål i väggen.

Hur gick det med Davids kamp mot Goliat, alias Bredbandsbolaget, då? Jo, Bredbandsbolaget tillhör numer den skara företag som lärt sig att det inte är så lätt att få mig att acceptera något som jag inte tycker är rimligt. Jag vet inte hur många personer som har sagt "Jag har gjort allt som går att göra, och du måste förstå att varken jag eller någon annan under några omständigheter kan hjälpa dig att lösa detta. Ge upp och inse faktum."

Men allting går. Bara man vet vad man vill. Fast allt har ett pris också förstås. På morgonen den 6/10 ringde jag mitt sista samtal och skickade ett sista mail till Bredbandsbolaget. Sedan kollapsade jag. Jag lade mig på soffan och reste mig inte på åtta timmar. Under dessa timmar svarade jag halvt medvetslös i telefon ett antal gånger, och förstod på tonen hos de personer som ringde att det tydligen börjat hända saker på Bredbandsbolaget. Hon som senast hade sagt att inget gick att göra meddelade att något nu faktiskt höll på att göras. Hon lovade dessutom att återkomma så snart hon visste mer. En helt annan ton än förut alltså.

Det sista mailet jag skickade hade gått till hennes chefs chef, och han hade förmodligen insett att en trogen kund sedan sjutton år kanske inte var så bra att förlora. Och plötsligt blev allt som tidigare varit omöjligt möjligt. Stoppordrar gick ut och systemtekniker kallades in. Allt skulle återställas som det var innan krisen började. Ironiskt nog lyckades Skanova, trots stoppet av urkopplingsordern, ändå skicka ut en tekniker som kopplade ur min telefonledning, så bredbandet försvann i ett par dagar. Men inte i veckor. Och allt skall bli som förut igen.

Så min YouTube-hämnd-låt "Bredbandsbolaget" behövde aldrig publiceras. Nästan lite synd, eftersom refrängen är väldigt rolig att sjunga, och jag hade hunnit tänka ut det mesta av hur videon skulle se ut. Men okej, jag får väl lägga den energin på något konstruktivt istället. Bygga hus till exempel.

Overload

Jag kommer att ta en paus i bloggandet i några dagar. Vet inte exakt hur länge än, men det är lite för mycket som händer just nu.

Kampen mot Bredbandsbolaget kommer att hålla mig engagerad åtminstone till onsdag i nästa vecka, och innan dess lär det inte bli så mycket bloggat. Om någon har försökt ringa oss på vårt hemtelefonnummer så går det inte längre, och det beror just på Bredbandsbolaget.

Vi fick nycklarna till den ensamma låscylindern, så det enda som saknas från våra leveranser är två altandörrar, och de skall vara på gång denna vecka.

Mindre bra är att det rinner vatten längs insidan av källarväggarna när det regnar. Jag har mailat Hubba och sagt att det är akut, och fått beskedet att någon skall komma och ordna det i morgon bitti.


Rinnande vatten. Inomhus.

Under fredagen och lördagen satte jag själv upp alla gula plastlister som styr bort vattnet från Isodrän-skivorna. Jag satte också dit den översta biten filterduk som skall skydda skivorna om fyllnadsmassorna får den stora filterduken att glida ner.


Plastlister och geoduk.

Varför gjorde jag detta jobb själv då? Jo, dels för att jag tycker att projektet går för långsamt framåt, dels för att jag faktiskt inte litar helt på byggarna när det gäller dräneringen. Från första början har de gjort flera fel när det gäller hanteringen av Isodrän, och jag vill inte ta risken att det blir några fler misstag nu. Efter detta återstår grusfyllning, läggning av dräneringsrör, täckning med filterduk, och sedan återfyllning längs hela grunden. Sedan är dräneringen klar.

Det som i övrigt stoppar bygget just nu är ovanvåningen. Vi har bestämt hur vi skall göra med taket, men problemet nu är balken som skall gå från gavel till gavel i den gamla husdelen. Den blir tung, och huset är för svagt för att bära upp en balk av den storleken. Förstärkningar måste göras, men det är oklart hur. Vi och våra experter skall slå våra kloka huvuden ihop de närmsta dagarna, och sedan får vi se vad som händer.

Väl mött igen om några dagar!

Oktober

Välkommen oktober!

Nu är det kallt och ruggigt även när solen skiner. Presenningar hänger överallt, och stommen ser likadan ut som den gjorde den 17 september.

Men saker är på gång. Vänta bara.